Klimatförändringen, miljörörelsen och det kollektiva självbedrägeriet
Hur kan samma miljörörelse som för 30 år sedan lyckades stoppa kärnkraften TROTTS att argumenten för densamma var risken för en väntande fossilbränslekatastrof, i dag indignerat ta täten i debatten MOT en annalkande fosolbränsleorsakad klimatförrändring?
Alla argumenten och i stort sett samma kunskaper som olika rapporter som duggar tätt nu redovisar, fanns då. Lyssna t ex på Margret Thachers tal i FN på temat. ”En klimatförändring som skapas av människan kan bli självförstärkande – och oåterkallelig”, sade hon och refererade till en forskargrupp som studerat isarna vid Antarktis.
Det finns otaliga andra liknande exempel.
De som ville veta, viste.
Det går inte att göra dessa dåtida teknikfientliga misstag ogjorda.
Men… men det klingar onekligen falskt när dåtidens profeter och dess arvtagare idag går till storms mot konsekvenserna av sina egna missgrepp.
Litet som våldtäktsmannen, polischefen med epitetet ”kapten klänning” som på arbetet inom polisen drev jämställdhetsfrågor och på fritiden utförde gruppvåldtäkts aktiviteter.
Nu manas till klimatstrejker. ”Politikerna” måste ta sitt ansvar och fatta beslut. De multinationella företagen måste sluta producera klimatskadliga produkter på klimatskadligt sätt.
Ursäkta? Vilken politiker i vilket land kan driva igenom de beslut som är konsekvenser av dessa krav? Väljarna som kollektiv vill inte ha de konsekvenser besluten innebär. Slut på frukt och grönt från jordens alla hörn året runt. Mångdubblade bränslepriser. De klimatförstörande företagen kommer att sluta att producera de klimatskadliga produkterna dagen efter vi konsumenter slutar köpa dem.
Produktionen är inget egenintresse.
Det är ett konsumentintresse.
Alla vi människor måste ta vårt ansvar. Sluta flyga. Sluta äta kött. Sluta köpa nya kläder. Källsortera. Nej… förståss…någon annan, måste göra det. I ett land där de är fler invånare. Eller i ett land där de gör det litet mer.
Då blir det bättre effekt.
Hos oss blir effekten så liten.
Sanningen är att människor är egennyttigt rationella.
Om det inte finns en rimlig koppling mellan insats och utfall kommer enskilda individer generellt inte att ändra livsstil.
Det är förbluffande hur tvärsäkert och övertygande alla experter och förståsigpåare låter i alla olika intervjuer och utfrågningar när det handlar om konsekvenserna av nuvarande utveckling på gobal nivå, men hur mummeltyst det blir när den oundvikliga frågan kommer, ”Vad skall vi göra var och en i vardagen för att bryta utvecklingen?”
Vi önskar alla en Deus ex machina. Den anordning som i antikens dramer i slutscenen firade ned en skådespelare vilken likt en gud ställde all oreda till rätta som människorna i pjäsen skapat. Slutet gott allting gott.
En skänk från ovan.
Men det kommer ingen skänk från ovan.
(I stället riskerar antiken att tas bort från historieundervisningen, så löser man det problemet också).
Kanske är denne räddare en Greta Thunberg. Överöst med utmärkelser och uppmärksamhet för att hon säger det alla vet. Inför USA´s kongress sa hon det enda möjliga. Lyssna inte på mig, lyssna på forskningen.
Klokare än alla som belackar henne.
Tillsammans!
Men några lösningar har hon inte eller utger sig för den delen inte att ha.
Bara ett obönhörligt fokus på problemet.
Inför världsdelarna vid FN’s generalförsamlings öppnade sa hon med vrede:
”Jag skulle inte behöva vara här, om ni gjort vad ni borde. Jag skulle vara i skolan. Med en framtid. hur understår ni er. ”HOW DARE YOU”
Vad gjorde världsdelarna i det läget?
Det enda de inte kunde eller i vart fall, i anständighetens namn borde.
De applåderade!
Likt forna tiders publik till en dansande rysk björn.
Som kedjad förmåddes att dansa inför den hänförda applåderande publiken. Tricket var att björnen tvingades stå på två ben på varma stenar.
Därav ”dansen”
Liknelsen med den dumma och applåderande publiken, inte minst på grund av det artificiellt uppvärmningen är slående.
Nå Jörgen. Klaga på andra går ju ann, vad skall till då. Eller förnekar Du problemet?
Nej det är i högsta grad reellt.
Men, vi måste göra som vi gjort genom mänsklighetens, åtminstone Homo Sapiens (den tänkande människan) historia.
Använda ny teknik!
Det går inte att backa ur ett framtida problem.
Västvärlden måste använda det återstående teknikförsprång man har för en massiv satsning på kärnkraft och mekanisk koldioxid insamling från atmosfären parallellt med att omsätta den teknik på bred front som kommer att krävas för att kunna skicka en bemannad farkost till Mars.
Rymdfarana måste leva under lång tid i ett slutet kretslopp.
Erforderlig teknik finns i princip redan idag och skulle brett omsatt på kort tid minska på trycket på förbrukningen av jordens resurser.
Energitillgången kommer under en övergångsperiod på 30-50 år att säkerställas av ren kärnkraft, där nya reaktorer dessutom kan upparbeta gammalt uttjänt kärnbränsle.
Detta för att möjliggöra infasning av i princip gratis solenergi genom artificiell fotosyntes utan att världsekonomin kollapsar.
Denna nyindustrialisering av västvärlden skapar ny optimism och uthålligt välstånd utan att kommunistdiktaturen i Kina får ett avgörande inflytande på världens ekonomi och samhällsskick.
Företagen får produktionsincitament för ”rätt” produkter för framtiden och ”politikerna” kan komma ur knipan med att de beslut de måste fatta innebär att de blir bortröstade i nästa val om lösningarna innebär försämrade livsvillkor.
Invånarna får bättre köpkraft för förvärv av levnadsstandardhöjande produkter.
Välfärdsstaterna i väst kan fungera ännu en tid då de i grunden är baserade på statens skatteinkomster på arbete.
Dixie!
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
Arkiv
Länkar
Etiketter
2019 > 05
0 kommentarer 
Kärnkraft. Igen !(?)
Hur olika kraftfällt och intressen resen kan samverka för en nygammal teknik
Ingen med samhällsintresse har kunnat undgå att notera hur miljö-och energifrågan plötsligt kommit att rotera runt kärnkraften. En diskussion som kändes död för bara några månader sedan.
I grunden handlar det, som vanligt, om ekonomi.
Den minnesgode kommer ihåg telekomvisionären Jonas Birgersson som i slutet på 90-talet fick alla våra föreställningar om hur en etablerad affärsmodell , telefoni, att vändas upp-och ned. Detta när han kostaterade att i framtiden kommer inte telefoni att kosta per tidsenhet, tariff och avstånd utan utgöras av tillgänglighet genom abbonemang. Idag är det få som kommer ihåg specificerade telefonräkningar och prislistor i telefonkatalogerna. Det är få som ens kommer ihåg telefonkataloger. Omgörningen blev ett faktum som alla i branschen och dess kunder idag förhåller sig till.
Fossilbränsle - och transportindustrin i alla sina olika facetter är överlägset världens största affärssektor. För att förse en bil med bränsle krävs kolgruve-eller oljeborranläggningar. Processindustri i form av raffinaderier, transportlogistik från supertankers ned till oljelastbilar, samt pumpanläggningar med betalfunktioner. Det blir på något sätt logiskt att det man häller i tanken kostar (även om det alltid upplevs för dyrt) vad hela denna kedja av verksamhet gemensamt skapar.
Som världens största affärssektor, högteknologisk dessutom, har den genom årtionden ackumulerat världens största koncentration av investerat kapital. Investerat kapital kräver avkastning.
Oavsett vilken ideologisk syn man har på detta förhållande så har jag aldrig träffat någon som anser att dennes pension är onödigt hög.Faktum kvarstår, pensioner, såväl som all annan vinst, utgörs enbart av avkastning på investeringar.
Miljövänlig, fosilfri energiproduktion å sin sida är som Jonas Birgersson. När man väl byggt ett vindkraftverk en våg-eller tidvattenturbin, en solcellspanel så genererar anläggningen, utöver anläggningsinvestering och underhåll, energi utan löpande produktionskostnader. Investeringsbehovet i förhållande till avkastningen blir minimalt.
Därav följer att, skulle man, vilket naturligtvis är fullt möjligt, ersätta hela dagens fosilbränsle inustri med sol,-vind,- vatten och vätgas i den takt som skulle vara tekniskt industriellt möjlig, så skulle världsekonomin som vi känner den idag, haverera. Kolappsa.
Då avkastningen långsiktigt på gjorda investeringar i fossilbränleindustrins olika delar succesivt skulle utebli, skulle aktievärdet på dessa bolag sjunka drastiskt. Det skulle kortsiktigt vägas upp av produktion av miljövänliga anläggningar, men då dessa efter driftsättning levererar utan löpande produktion, Birgerssondoktrinen, kommer priset på energi i olika former genom internationell konkurrens drastiskt att minska.
Det långa talets korta mening är... världsekonomisk kolapps. Naturligtvis skulle allt rätta till sig efterhand och med tidens hjälp, som alltid sker. Men kortsiktigt skulle depressionen på 30-talet förmodligen upplevas som en västanfläkt i jämförelse.
Man kan ju litet rått säga att vi har att välja mellan en långsiktig miljökolapps (som vi kanske med teknisk utveckling något litet kan lindra) genom fortsatt fossilberoende, eller en närtida ekonomisk kolapps genom snabb fosilfri miljöomställning.
Till detta skall läggas att världens bilpark på kort sikt kommer att utgöras av el eller el-vätgashybrider. Detta kommer, hur önskvärt det än är, att mångdubbla behovet av el samtidigt som efterfrågan på fosibränsle ebbar ut.
Var kommer då kärnkraften in i bilden? Den blir på något sätt en gyllene medelväg. Modern kärnkraft till exempel i form av så kallade Bridreaktorer är, förutom att anläggningarna är ohyggligt dyra att bygga, en del av lösningen på hanteringen av det utbrända kärnbränsleavfall från äldre- och dagens kärnkraftanläggningar. Utöver detta är tiden från beslut till första elektronen i nätet lång. Upp emot 20 år.
Dessutom är det en industri som levererar energi genom löpande produktion till skillnad från sol- och vindanläggningarna.
På detta sätt kan dagens energijättar, styra över sina investerinag i kärnkrafts produktionsanläggningar paralellt med att dagens fossilbasserde fasas ut efterhand som tillgången på energi tillgodoses genom en mix av litet vind-och vatten och mycket kärnkraft.
Produktionen av billiga solceller och vindkraftverk ligger nu till sin huvuddel i Asien. Länder vilka försörjer sig själva med enorma mängder kolkraft. Skulle sol- och vind bli den snabba, globala lösningen så skulle den ekonomiska omgörningen av världsekonomin bli än mer brutal.
För oss ca 15% av världens befolkning i väst alltså.
Genom en massiv satsning på kärnkraft kan de ekonomiska fundamenten som vi känner dem idag, bevaras och miljöproblematiken över tid hanteras.
Detta bland annat genom att kärnkraftsanläggningarna suger upp det investeringskapital som frigörs när fossilbränsleanläggningarna avvecklas
Det är inte optimalt, men möjligt.
Inte önskvärt men godtagbart. Som de flesta samhällslösningar.
För politiska partier som märker att dynamiken i debatten allt mer kommer att handla om miljöfrågor, och som saknar trovärdighet i miljödebatten genom att de negligerat dessa frågor i årtionden, kommer kärnkraftsalternativet som en räddare i nöden.
Så kan två av varandra (delvis) oberoende aktörer finna varandra för gemensam glädje och förhoppningsvis allmän samhällsnytta.
Jörgen Hansson
Helsingborg
2019 > 05
Kärnkraft. Igen !(?)
Hur olika kraftfällt och intressen resen kan samverka för en nygammal teknik
Ingen med samhällsintresse har kunnat undgå att notera hur miljö-och energifrågan plötsligt kommit att rotera runt kärnkraften. En diskussion som kändes död för bara några månader sedan.
I grunden handlar det, som vanligt, om ekonomi.
Den minnesgode kommer ihåg telekomvisionären Jonas Birgersson som i slutet på 90-talet fick alla våra föreställningar om hur en etablerad affärsmodell , telefoni, att vändas upp-och ned. Detta när han kostaterade att i framtiden kommer inte telefoni att kosta per tidsenhet, tariff och avstånd utan utgöras av tillgänglighet genom abbonemang. Idag är det få som kommer ihåg specificerade telefonräkningar och prislistor i telefonkatalogerna. Det är få som ens kommer ihåg telefonkataloger. Omgörningen blev ett faktum som alla i branschen och dess kunder idag förhåller sig till.
Fossilbränsle - och transportindustrin i alla sina olika facetter är överlägset världens största affärssektor. För att förse en bil med bränsle krävs kolgruve-eller oljeborranläggningar. Processindustri i form av raffinaderier, transportlogistik från supertankers ned till oljelastbilar, samt pumpanläggningar med betalfunktioner. Det blir på något sätt logiskt att det man häller i tanken kostar (även om det alltid upplevs för dyrt) vad hela denna kedja av verksamhet gemensamt skapar.
Som världens största affärssektor, högteknologisk dessutom, har den genom årtionden ackumulerat världens största koncentration av investerat kapital. Investerat kapital kräver avkastning.
Oavsett vilken ideologisk syn man har på detta förhållande så har jag aldrig träffat någon som anser att dennes pension är onödigt hög.Faktum kvarstår, pensioner, såväl som all annan vinst, utgörs enbart av avkastning på investeringar.
Miljövänlig, fosilfri energiproduktion å sin sida är som Jonas Birgersson. När man väl byggt ett vindkraftverk en våg-eller tidvattenturbin, en solcellspanel så genererar anläggningen, utöver anläggningsinvestering och underhåll, energi utan löpande produktionskostnader. Investeringsbehovet i förhållande till avkastningen blir minimalt.
Därav följer att, skulle man, vilket naturligtvis är fullt möjligt, ersätta hela dagens fosilbränsle inustri med sol,-vind,- vatten och vätgas i den takt som skulle vara tekniskt industriellt möjlig, så skulle världsekonomin som vi känner den idag, haverera. Kolappsa.
Då avkastningen långsiktigt på gjorda investeringar i fossilbränleindustrins olika delar succesivt skulle utebli, skulle aktievärdet på dessa bolag sjunka drastiskt. Det skulle kortsiktigt vägas upp av produktion av miljövänliga anläggningar, men då dessa efter driftsättning levererar utan löpande produktion, Birgerssondoktrinen, kommer priset på energi i olika former genom internationell konkurrens drastiskt att minska.
Det långa talets korta mening är... världsekonomisk kolapps. Naturligtvis skulle allt rätta till sig efterhand och med tidens hjälp, som alltid sker. Men kortsiktigt skulle depressionen på 30-talet förmodligen upplevas som en västanfläkt i jämförelse.
Man kan ju litet rått säga att vi har att välja mellan en långsiktig miljökolapps (som vi kanske med teknisk utveckling något litet kan lindra) genom fortsatt fossilberoende, eller en närtida ekonomisk kolapps genom snabb fosilfri miljöomställning.
Till detta skall läggas att världens bilpark på kort sikt kommer att utgöras av el eller el-vätgashybrider. Detta kommer, hur önskvärt det än är, att mångdubbla behovet av el samtidigt som efterfrågan på fosibränsle ebbar ut.
Var kommer då kärnkraften in i bilden? Den blir på något sätt en gyllene medelväg. Modern kärnkraft till exempel i form av så kallade Bridreaktorer är, förutom att anläggningarna är ohyggligt dyra att bygga, en del av lösningen på hanteringen av det utbrända kärnbränsleavfall från äldre- och dagens kärnkraftanläggningar. Utöver detta är tiden från beslut till första elektronen i nätet lång. Upp emot 20 år.
Dessutom är det en industri som levererar energi genom löpande produktion till skillnad från sol- och vindanläggningarna.
På detta sätt kan dagens energijättar, styra över sina investerinag i kärnkrafts produktionsanläggningar paralellt med att dagens fossilbasserde fasas ut efterhand som tillgången på energi tillgodoses genom en mix av litet vind-och vatten och mycket kärnkraft.
Produktionen av billiga solceller och vindkraftverk ligger nu till sin huvuddel i Asien. Länder vilka försörjer sig själva med enorma mängder kolkraft. Skulle sol- och vind bli den snabba, globala lösningen så skulle den ekonomiska omgörningen av världsekonomin bli än mer brutal.
För oss ca 15% av världens befolkning i väst alltså.
Genom en massiv satsning på kärnkraft kan de ekonomiska fundamenten som vi känner dem idag, bevaras och miljöproblematiken över tid hanteras.
Detta bland annat genom att kärnkraftsanläggningarna suger upp det investeringskapital som frigörs när fossilbränsleanläggningarna avvecklas
Det är inte optimalt, men möjligt.
Inte önskvärt men godtagbart. Som de flesta samhällslösningar.
För politiska partier som märker att dynamiken i debatten allt mer kommer att handla om miljöfrågor, och som saknar trovärdighet i miljödebatten genom att de negligerat dessa frågor i årtionden, kommer kärnkraftsalternativet som en räddare i nöden.
Så kan två av varandra (delvis) oberoende aktörer finna varandra för gemensam glädje och förhoppningsvis allmän samhällsnytta.
Jörgen Hansson
Helsingborg
Donald Trump vinner nästa val
Republikanerna vann egentligen inte förra valet, demokraterna förlorade det. De förlorade på grund av Clintons grepp om partiet vilket gjorde att de inte kunde få fram en kandidat som kunde vinna med en ambition för USA i stället för en personlig upprättelse för att få stått tillbaka två gånger.
Men, det var en helt ny valrörelse. Längre tillbaka gick partier till val valplattformar anpassade till dagsaktuella frågor baserade på egna ideologiskt utformade partiprogram. Resultatet blev vad det blev. Under senare tid började partierna hämta idéer från modern kunskap om marknadsföring. Nämligen, butiker tjänar alltid på att ligga nära varandra även om sortimenten överlappar för att den totala marknaden ökar.
Begreppet ”triangulering” det vill säga, identifiera vilka frågor som är de viktigaste i olika väljargrupper och formulera budskapet så ”lika” de partier du vill stjäla väljare ifrån. Här är de sk. Reagandemokraterna, Blairs mittenvridning av Labour och inte minst de Nya moderaterna i Sverige. De som var först ute vann genomgående men efter ett tag blev resultatet att alla val i de större demokratierna blev oerhört jämna.
Facebook gick från ett studentprojekt till ett av världens största företag genom att förstå två saker. Digital datahantering och hur den mänskliga hjärnans belöningsfunktioner fungerar, samt vårt behov av att tillhöra. Efter en kort tid arbetade tusentals specialister på beteendevetenskap och IT-ingenjörer på att samköra alla tänkbara register för att identifiera likartade intressen och sammanföra dessa till grupper, för att därefter ge dess medlemmar belöningsstimuli i form av grupptillhörighet.
Trumps kampanj utgick från samma kunskap och via grupper som Cambridge Analytica, Ryska Trollfabriker och Wikileaks i en omöjlig förening, skapades kunskap om vilka missnöjesgrupper som tillsammans skulle utgöra en tillräcklig väljarbas för valvinst. Känslobaserade argument anpassade för grupperna identifierades och trummades ut. Som grund vår över 200.000 års upparbetade rädsla för ”andra”. En överlevnadsstrategi under 98% av vår existens som människor. Under alla dessa år när vi levde på savannen förmodligenständigt på gränsen till svält, var upptälten av en annan stam ett existentiellt hot.
Allt sammantaget fungerade.
Demokraterna har nu 20 presidentkandidater som genom det partiinterna primärvalet kommer att slita sönder partiet. Trump OCH det Republikanska partiet denna gång, kommer att förfina arbetet från 2016 men budskapet kommer i grunden att vara detsamma.
Inför mellanårsvalet var det kolonner med centralamerikanska flyktingar, främst Honduras, på väg mot USA. Dagen efter valet upplöstes de i intet. Men, de tjänade sitt syfte väl och ledde till valvinster för kandidater i flera traditionellt Demokratiska fästen.
Det kommer att bli intressant att se vad statsvetare och nutidshistoriker kommer fram till vad som startade och upplöste dessa. Oavsett fyllde de sin funktion om HOTET.
Någon mur har inte byggts. Och, kommer inte att byggas före presidentvalet.
Den uppges kosta ca 5 mdr dollar. En enorm summa.
Trump uppger sig kämpa med finansieringen.
Men bara en tredjedel av vad amerikanska bönder kompenseras med ÅRLIGEN för konsekvenser av olika handelskrig.
Liberal massmedia är nedkletad med antiTrump retorik.
Det är enkelt för Trump att peka på fake media.
Ekonomin går som tåget.
Till viss del ett resultat av ökningarna av försvarsanslagen, men främst långsiktiga effekter av lågräntepolitik sedan finanskrisen 2008 och enorma återköpsprogram av egna aktier i USA´s största företag. Detta och handelskrig kommer förmodligen att utlösa en depression. Precis som på 30-talet. Men, inte före valet.
De som säger att han är en idiot har fel. Ingen som kan kidnappa ett parti och skapa en ny form av valrörelse är en idiot. Att man sedan inte gillar budskapet är en annan sak. Vår bild av USA är präglad av Öst- och västkust liberaler genom all film och den massmedia som refereras här. Någonstans mellan 25- och 30% av amerikanerna. Den övriga överväldigande majoriteten tycker att det är fel att USA med 3,5% av jordens befolkning står för 20% av FN´s budget, att de betalar långt mer än 50% av Natos budget, att de har handelsavtal som generellt sett missgynnar USA mm. Omvärlden har inte tvingat USA till dessa för dem ogynnsama avtal. De har blivit ett resultat av några årtionden av en amerikansk överlägsen självbild OCH en idé om att den som står för notan bestämmer menyn.
Trumpadministrationen står däremot för ett slarvigt, slafsigt och icke statsmannamässigt presidentskap. Men de grundläggande felförhållanden den angriper hade förr eller senare tvingats rättas till i takt med att Kina och inom kort både Indien och Indonesien går om som ekonomiska stormakter och då man i länden inte kan infria sina superior-baserade extravaganta åtaganden.
Men då Demokraterna, utan eget politiskt momentum, mer eller mindre självklar presidentkandidat och mot ovanstående så är (om inget exceptionellt inträffar) Demokraterna prisgivna.
Vad ovanstående utveckling med en kombination av beteendevetenskap och IT-baserad väljargruppselektering, kan få för demokratin är däremot ett tema för ett eget inlägg.
Jörgen Hansson
Helsingborg
2019 > 05
Kärnkraft. Igen !(?)
Hur olika kraftfällt och intressen resen kan samverka för en nygammal teknik
Ingen med samhällsintresse har kunnat undgå att notera hur miljö-och energifrågan plötsligt kommit att rotera runt kärnkraften. En diskussion som kändes död för bara några månader sedan.
I grunden handlar det, som vanligt, om ekonomi.
Den minnesgode kommer ihåg telekomvisionären Jonas Birgersson som i slutet på 90-talet fick alla våra föreställningar om hur en etablerad affärsmodell , telefoni, att vändas upp-och ned. Detta när han kostaterade att i framtiden kommer inte telefoni att kosta per tidsenhet, tariff och avstånd utan utgöras av tillgänglighet genom abbonemang. Idag är det få som kommer ihåg specificerade telefonräkningar och prislistor i telefonkatalogerna. Det är få som ens kommer ihåg telefonkataloger. Omgörningen blev ett faktum som alla i branschen och dess kunder idag förhåller sig till.
Fossilbränsle - och transportindustrin i alla sina olika facetter är överlägset världens största affärssektor. För att förse en bil med bränsle krävs kolgruve-eller oljeborranläggningar. Processindustri i form av raffinaderier, transportlogistik från supertankers ned till oljelastbilar, samt pumpanläggningar med betalfunktioner. Det blir på något sätt logiskt att det man häller i tanken kostar (även om det alltid upplevs för dyrt) vad hela denna kedja av verksamhet gemensamt skapar.
Som världens största affärssektor, högteknologisk dessutom, har den genom årtionden ackumulerat världens största koncentration av investerat kapital. Investerat kapital kräver avkastning.
Oavsett vilken ideologisk syn man har på detta förhållande så har jag aldrig träffat någon som anser att dennes pension är onödigt hög.Faktum kvarstår, pensioner, såväl som all annan vinst, utgörs enbart av avkastning på investeringar.
Miljövänlig, fosilfri energiproduktion å sin sida är som Jonas Birgersson. När man väl byggt ett vindkraftverk en våg-eller tidvattenturbin, en solcellspanel så genererar anläggningen, utöver anläggningsinvestering och underhåll, energi utan löpande produktionskostnader. Investeringsbehovet i förhållande till avkastningen blir minimalt.
Därav följer att, skulle man, vilket naturligtvis är fullt möjligt, ersätta hela dagens fosilbränsle inustri med sol,-vind,- vatten och vätgas i den takt som skulle vara tekniskt industriellt möjlig, så skulle världsekonomin som vi känner den idag, haverera. Kolappsa.
Då avkastningen långsiktigt på gjorda investeringar i fossilbränleindustrins olika delar succesivt skulle utebli, skulle aktievärdet på dessa bolag sjunka drastiskt. Det skulle kortsiktigt vägas upp av produktion av miljövänliga anläggningar, men då dessa efter driftsättning levererar utan löpande produktion, Birgerssondoktrinen, kommer priset på energi i olika former genom internationell konkurrens drastiskt att minska.
Det långa talets korta mening är... världsekonomisk kolapps. Naturligtvis skulle allt rätta till sig efterhand och med tidens hjälp, som alltid sker. Men kortsiktigt skulle depressionen på 30-talet förmodligen upplevas som en västanfläkt i jämförelse.
Man kan ju litet rått säga att vi har att välja mellan en långsiktig miljökolapps (som vi kanske med teknisk utveckling något litet kan lindra) genom fortsatt fossilberoende, eller en närtida ekonomisk kolapps genom snabb fosilfri miljöomställning.
Till detta skall läggas att världens bilpark på kort sikt kommer att utgöras av el eller el-vätgashybrider. Detta kommer, hur önskvärt det än är, att mångdubbla behovet av el samtidigt som efterfrågan på fosibränsle ebbar ut.
Var kommer då kärnkraften in i bilden? Den blir på något sätt en gyllene medelväg. Modern kärnkraft till exempel i form av så kallade Bridreaktorer är, förutom att anläggningarna är ohyggligt dyra att bygga, en del av lösningen på hanteringen av det utbrända kärnbränsleavfall från äldre- och dagens kärnkraftanläggningar. Utöver detta är tiden från beslut till första elektronen i nätet lång. Upp emot 20 år.
Dessutom är det en industri som levererar energi genom löpande produktion till skillnad från sol- och vindanläggningarna.
På detta sätt kan dagens energijättar, styra över sina investerinag i kärnkrafts produktionsanläggningar paralellt med att dagens fossilbasserde fasas ut efterhand som tillgången på energi tillgodoses genom en mix av litet vind-och vatten och mycket kärnkraft.
Produktionen av billiga solceller och vindkraftverk ligger nu till sin huvuddel i Asien. Länder vilka försörjer sig själva med enorma mängder kolkraft. Skulle sol- och vind bli den snabba, globala lösningen så skulle den ekonomiska omgörningen av världsekonomin bli än mer brutal.
För oss ca 15% av världens befolkning i väst alltså.
Genom en massiv satsning på kärnkraft kan de ekonomiska fundamenten som vi känner dem idag, bevaras och miljöproblematiken över tid hanteras.
Detta bland annat genom att kärnkraftsanläggningarna suger upp det investeringskapital som frigörs när fossilbränsleanläggningarna avvecklas
Det är inte optimalt, men möjligt.
Inte önskvärt men godtagbart. Som de flesta samhällslösningar.
För politiska partier som märker att dynamiken i debatten allt mer kommer att handla om miljöfrågor, och som saknar trovärdighet i miljödebatten genom att de negligerat dessa frågor i årtionden, kommer kärnkraftsalternativet som en räddare i nöden.
Så kan två av varandra (delvis) oberoende aktörer finna varandra för gemensam glädje och förhoppningsvis allmän samhällsnytta.
Jörgen Hansson
Helsingborg
Senaste kommentarer
-
Carina » Mina Blogginlägg: ”Av eld kommer eld. Något latinskt uttryck jag läste någon dag innan valet. Så r”
-
Arne Tillberg » Detta är ett blogginlägg: ”Hej Jörgen , jag tycker att detta är väldigt gediget o proffsigt ! Ser fram emot..”
Arkiv
Länkar
Etiketter
2019 > 05
Kärnkraft. Igen !(?)
Hur olika kraftfällt och intressen resen kan samverka för en nygammal teknik
Ingen med samhällsintresse har kunnat undgå att notera hur miljö-och energifrågan plötsligt kommit att rotera runt kärnkraften. En diskussion som kändes död för bara några månader sedan.
I grunden handlar det, som vanligt, om ekonomi.
Den minnesgode kommer ihåg telekomvisionären Jonas Birgersson som i slutet på 90-talet fick alla våra föreställningar om hur en etablerad affärsmodell , telefoni, att vändas upp-och ned. Detta när han kostaterade att i framtiden kommer inte telefoni att kosta per tidsenhet, tariff och avstånd utan utgöras av tillgänglighet genom abbonemang. Idag är det få som kommer ihåg specificerade telefonräkningar och prislistor i telefonkatalogerna. Det är få som ens kommer ihåg telefonkataloger. Omgörningen blev ett faktum som alla i branschen och dess kunder idag förhåller sig till.
Fossilbränsle - och transportindustrin i alla sina olika facetter är överlägset världens största affärssektor. För att förse en bil med bränsle krävs kolgruve-eller oljeborranläggningar. Processindustri i form av raffinaderier, transportlogistik från supertankers ned till oljelastbilar, samt pumpanläggningar med betalfunktioner. Det blir på något sätt logiskt att det man häller i tanken kostar (även om det alltid upplevs för dyrt) vad hela denna kedja av verksamhet gemensamt skapar.
Som världens största affärssektor, högteknologisk dessutom, har den genom årtionden ackumulerat världens största koncentration av investerat kapital. Investerat kapital kräver avkastning.
Oavsett vilken ideologisk syn man har på detta förhållande så har jag aldrig träffat någon som anser att dennes pension är onödigt hög.Faktum kvarstår, pensioner, såväl som all annan vinst, utgörs enbart av avkastning på investeringar.
Miljövänlig, fosilfri energiproduktion å sin sida är som Jonas Birgersson. När man väl byggt ett vindkraftverk en våg-eller tidvattenturbin, en solcellspanel så genererar anläggningen, utöver anläggningsinvestering och underhåll, energi utan löpande produktionskostnader. Investeringsbehovet i förhållande till avkastningen blir minimalt.
Därav följer att, skulle man, vilket naturligtvis är fullt möjligt, ersätta hela dagens fosilbränsle inustri med sol,-vind,- vatten och vätgas i den takt som skulle vara tekniskt industriellt möjlig, så skulle världsekonomin som vi känner den idag, haverera. Kolappsa.
Då avkastningen långsiktigt på gjorda investeringar i fossilbränleindustrins olika delar succesivt skulle utebli, skulle aktievärdet på dessa bolag sjunka drastiskt. Det skulle kortsiktigt vägas upp av produktion av miljövänliga anläggningar, men då dessa efter driftsättning levererar utan löpande produktion, Birgerssondoktrinen, kommer priset på energi i olika former genom internationell konkurrens drastiskt att minska.
Det långa talets korta mening är... världsekonomisk kolapps. Naturligtvis skulle allt rätta till sig efterhand och med tidens hjälp, som alltid sker. Men kortsiktigt skulle depressionen på 30-talet förmodligen upplevas som en västanfläkt i jämförelse.
Man kan ju litet rått säga att vi har att välja mellan en långsiktig miljökolapps (som vi kanske med teknisk utveckling något litet kan lindra) genom fortsatt fossilberoende, eller en närtida ekonomisk kolapps genom snabb fosilfri miljöomställning.
Till detta skall läggas att världens bilpark på kort sikt kommer att utgöras av el eller el-vätgashybrider. Detta kommer, hur önskvärt det än är, att mångdubbla behovet av el samtidigt som efterfrågan på fosibränsle ebbar ut.
Var kommer då kärnkraften in i bilden? Den blir på något sätt en gyllene medelväg. Modern kärnkraft till exempel i form av så kallade Bridreaktorer är, förutom att anläggningarna är ohyggligt dyra att bygga, en del av lösningen på hanteringen av det utbrända kärnbränsleavfall från äldre- och dagens kärnkraftanläggningar. Utöver detta är tiden från beslut till första elektronen i nätet lång. Upp emot 20 år.
Dessutom är det en industri som levererar energi genom löpande produktion till skillnad från sol- och vindanläggningarna.
På detta sätt kan dagens energijättar, styra över sina investerinag i kärnkrafts produktionsanläggningar paralellt med att dagens fossilbasserde fasas ut efterhand som tillgången på energi tillgodoses genom en mix av litet vind-och vatten och mycket kärnkraft.
Produktionen av billiga solceller och vindkraftverk ligger nu till sin huvuddel i Asien. Länder vilka försörjer sig själva med enorma mängder kolkraft. Skulle sol- och vind bli den snabba, globala lösningen så skulle den ekonomiska omgörningen av världsekonomin bli än mer brutal.
För oss ca 15% av världens befolkning i väst alltså.
Genom en massiv satsning på kärnkraft kan de ekonomiska fundamenten som vi känner dem idag, bevaras och miljöproblematiken över tid hanteras.
Detta bland annat genom att kärnkraftsanläggningarna suger upp det investeringskapital som frigörs när fossilbränsleanläggningarna avvecklas
Det är inte optimalt, men möjligt.
Inte önskvärt men godtagbart. Som de flesta samhällslösningar.
För politiska partier som märker att dynamiken i debatten allt mer kommer att handla om miljöfrågor, och som saknar trovärdighet i miljödebatten genom att de negligerat dessa frågor i årtionden, kommer kärnkraftsalternativet som en räddare i nöden.
Så kan två av varandra (delvis) oberoende aktörer finna varandra för gemensam glädje och förhoppningsvis allmän samhällsnytta.
Jörgen Hansson
Helsingborg
2019 > 05
Kärnkraft. Igen !(?)
Hur olika kraftfällt och intressen resen kan samverka för en nygammal teknik
Ingen med samhällsintresse har kunnat undgå att notera hur miljö-och energifrågan plötsligt kommit att rotera runt kärnkraften. En diskussion som kändes död för bara några månader sedan.
I grunden handlar det, som vanligt, om ekonomi.
Den minnesgode kommer ihåg telekomvisionären Jonas Birgersson som i slutet på 90-talet fick alla våra föreställningar om hur en etablerad affärsmodell , telefoni, att vändas upp-och ned. Detta när han kostaterade att i framtiden kommer inte telefoni att kosta per tidsenhet, tariff och avstånd utan utgöras av tillgänglighet genom abbonemang. Idag är det få som kommer ihåg specificerade telefonräkningar och prislistor i telefonkatalogerna. Det är få som ens kommer ihåg telefonkataloger. Omgörningen blev ett faktum som alla i branschen och dess kunder idag förhåller sig till.
Fossilbränsle - och transportindustrin i alla sina olika facetter är överlägset världens största affärssektor. För att förse en bil med bränsle krävs kolgruve-eller oljeborranläggningar. Processindustri i form av raffinaderier, transportlogistik från supertankers ned till oljelastbilar, samt pumpanläggningar med betalfunktioner. Det blir på något sätt logiskt att det man häller i tanken kostar (även om det alltid upplevs för dyrt) vad hela denna kedja av verksamhet gemensamt skapar.
Som världens största affärssektor, högteknologisk dessutom, har den genom årtionden ackumulerat världens största koncentration av investerat kapital. Investerat kapital kräver avkastning.
Oavsett vilken ideologisk syn man har på detta förhållande så har jag aldrig träffat någon som anser att dennes pension är onödigt hög.Faktum kvarstår, pensioner, såväl som all annan vinst, utgörs enbart av avkastning på investeringar.
Miljövänlig, fosilfri energiproduktion å sin sida är som Jonas Birgersson. När man väl byggt ett vindkraftverk en våg-eller tidvattenturbin, en solcellspanel så genererar anläggningen, utöver anläggningsinvestering och underhåll, energi utan löpande produktionskostnader. Investeringsbehovet i förhållande till avkastningen blir minimalt.
Därav följer att, skulle man, vilket naturligtvis är fullt möjligt, ersätta hela dagens fosilbränsle inustri med sol,-vind,- vatten och vätgas i den takt som skulle vara tekniskt industriellt möjlig, så skulle världsekonomin som vi känner den idag, haverera. Kolappsa.
Då avkastningen långsiktigt på gjorda investeringar i fossilbränleindustrins olika delar succesivt skulle utebli, skulle aktievärdet på dessa bolag sjunka drastiskt. Det skulle kortsiktigt vägas upp av produktion av miljövänliga anläggningar, men då dessa efter driftsättning levererar utan löpande produktion, Birgerssondoktrinen, kommer priset på energi i olika former genom internationell konkurrens drastiskt att minska.
Det långa talets korta mening är... världsekonomisk kolapps. Naturligtvis skulle allt rätta till sig efterhand och med tidens hjälp, som alltid sker. Men kortsiktigt skulle depressionen på 30-talet förmodligen upplevas som en västanfläkt i jämförelse.
Man kan ju litet rått säga att vi har att välja mellan en långsiktig miljökolapps (som vi kanske med teknisk utveckling något litet kan lindra) genom fortsatt fossilberoende, eller en närtida ekonomisk kolapps genom snabb fosilfri miljöomställning.
Till detta skall läggas att världens bilpark på kort sikt kommer att utgöras av el eller el-vätgashybrider. Detta kommer, hur önskvärt det än är, att mångdubbla behovet av el samtidigt som efterfrågan på fosibränsle ebbar ut.
Var kommer då kärnkraften in i bilden? Den blir på något sätt en gyllene medelväg. Modern kärnkraft till exempel i form av så kallade Bridreaktorer är, förutom att anläggningarna är ohyggligt dyra att bygga, en del av lösningen på hanteringen av det utbrända kärnbränsleavfall från äldre- och dagens kärnkraftanläggningar. Utöver detta är tiden från beslut till första elektronen i nätet lång. Upp emot 20 år.
Dessutom är det en industri som levererar energi genom löpande produktion till skillnad från sol- och vindanläggningarna.
På detta sätt kan dagens energijättar, styra över sina investerinag i kärnkrafts produktionsanläggningar paralellt med att dagens fossilbasserde fasas ut efterhand som tillgången på energi tillgodoses genom en mix av litet vind-och vatten och mycket kärnkraft.
Produktionen av billiga solceller och vindkraftverk ligger nu till sin huvuddel i Asien. Länder vilka försörjer sig själva med enorma mängder kolkraft. Skulle sol- och vind bli den snabba, globala lösningen så skulle den ekonomiska omgörningen av världsekonomin bli än mer brutal.
För oss ca 15% av världens befolkning i väst alltså.
Genom en massiv satsning på kärnkraft kan de ekonomiska fundamenten som vi känner dem idag, bevaras och miljöproblematiken över tid hanteras.
Detta bland annat genom att kärnkraftsanläggningarna suger upp det investeringskapital som frigörs när fossilbränsleanläggningarna avvecklas
Det är inte optimalt, men möjligt.
Inte önskvärt men godtagbart. Som de flesta samhällslösningar.
För politiska partier som märker att dynamiken i debatten allt mer kommer att handla om miljöfrågor, och som saknar trovärdighet i miljödebatten genom att de negligerat dessa frågor i årtionden, kommer kärnkraftsalternativet som en räddare i nöden.
Så kan två av varandra (delvis) oberoende aktörer finna varandra för gemensam glädje och förhoppningsvis allmän samhällsnytta.
Jörgen Hansson
Helsingborg
Carina » Mina Blogginlägg: ”Av eld kommer eld. Något latinskt uttryck jag läste någon dag innan valet. Så r”
Arne Tillberg » Detta är ett blogginlägg: ”Hej Jörgen , jag tycker att detta är väldigt gediget o proffsigt ! Ser fram emot..”